utstrålar

utstrålar

[²'u:tstrå:lar]

utstrålade utstrålat utstråla(!)

verb

излучать

avge strålar (även bildligt om attityd e dyl)

solen utstrålar en enorm hetta--солнце излучает колоссальное тепло

mitt i oväsendet satt mormor och utstrålade lugn--в этом шуме одна бабушка сидела и излучала спокойствие

han utstrålade hälsa--от него пышет здоровьем